Jag känner mig mer tonåringsobstinat med en outvecklad hjärna och sanslösa illusioner om vad som egentligen är verklighet. Jag är ju inte vuxen. Jag har ju hål på jeansen, använder mig av slang, älskar tecknat, borstar aldrig håret, blir impad av killar med skills, använder uttryck som impad och skills, vill vara cool, tycker om att leka, hoppar i vattenpölar... Men jag dricker kaffe, betalar räkningar och har ett fast jobb. Söker csn, tycker det är skönt att vara ensam, går på museum och är över ett kvarts sekel gammal.
Igår kom Jenka fram till att jag inte fått vara i bollhavet på 21 och ett halvt år. Jag är en fossil. Jenka är 21 och ett halvt. Hela min ickebollhavsperiod. Jag är ett förkrympt, torkat original.
Jag har en enorm emo-dag. Det är väl antagligen den tiden på månaden. Allt är fel. Fel, fel, fel. Men jag har ingen aning om vad som är rätt heller. Jag vill dricka svart kaffe, röka, klippa av mig håret och inte äta. Jag vill inte vara mig. Jag vill inte vara här.
Bara blödig musik spelas idag.
Boy I hear you in my dreams I feel your whisper across the sea I keep you with me in my heart You make it easier when life gets hard ... They don’t know how long it takes Waiting for a love like this Every time we say goodbye I wish we had one more kiss I’ll wait for you I promise you, I will [jason mraz]
Jag tror jag flyr mig själv och tar mig ut till skogen. Jag får panik här.
Day One I defined myself Bohemian by birth Disposed with the doctor Made out with a nurse Yeah I was born a bastard And then I just got worse [the real tuesday weld]
Huvudvärk, illamående, trött, utslag, värk i ryggen och som grädde på moset är jag uttråkad. Värmebölja is the shit om man får vara ute och jäsa på en strand. Inte när man ligger som ett slakt hemma på soffan och bara vill glida ner i ett svalt, härligt bad. Det är nästan så jag längtar efter hösten.